Enköping | Klockestrand, Lugnviksstrand och Sandö | Norrtälje | Strängnäs | Torshälla


Enköping

Gravering av Enköping i Suecia antiqua et hodierna

Enköping har special­studerats med syftet att försöka identifiera ursprunget för Ånger­man­länningar. Resul­tatet blev 40 från Grundsunda födda 1620–1707, varav 14 kvinnor (säkra) och 11 osäkra (två män och nio kvinnor), 27 från Arnäs födda 1640–1710 varav nio kvinnor (säkra) och tre osäkra (två män), sex från Nordmaling födda 1630–1716 (säkra) varav tre kvinnor och 27 män från Norrland (bör tolkas som Grundsunda med omkring­liggande socknar), födda 1630–1705. Resultatet finns här på hemsidan i form av
a) ägarlängder fördelade på Backrotan, Bäckrotan, Källrotan och Sandrotan
b) register över olika yrkesgrupper (i filen finns o1, o2, o3 o.s.v. till o10 vilket ska tolkas som båtsmän vid 1:a, 2:a, 3:e rotan o.s.v.)
c) familjeregister


Klocke­strand, Lugnviks­strand och Sandö

Kartutsnitt över Ångermanland av Johann Baptist Homann ca 1715

Släkter & Gårdar har kartlagt vissa släkter och familjer i Klocke­strand, Lugnviks­strand och Sandö. Resultatet finns till­gängligt här. Se också Lars-Ivan Söderlunds hemsida.


Norrtälje

Gravering av Norrtälje i Suecia antiqua et hodierna

Norrtälje har special­­studerats med syftet att försöka identifiera ursprunget för ånger­­man­­länningar. Resul­tatet blev två från Nora födda 1642–75 (varav en kvinna), 22 från Nordingrå födda 1595–1723, varav åtta kvinnor och 1 osäker man, två från Skog födda 1660–1719 varav en kvinna, sju från Vibyggerå födda 1590–1719 varav fem kvinnor, två från Nätra födda 1670–1706 varav en kvinna, en man från Anundsjö född cirka 1630, en kvinna från Själevad född 1633, nio från Arnäs födda 1628–94 varav fem kvinnor, tre män från Grund­sunda födda 1644–1711 och tre från Nord­maling födda 1641–1706. Resultatet finns här på hemsidan i form av
a) yrkesregister
b) familje­register


Strängnäs

Gravering av Strängnäs i Suecia antiqua et hodierna

Under något år har Strängnäs special­studerats med syftet att försöka identifiera ursprunget för s.k. Norr­lands­fiskare. Detta har åstad­kommits genom att läsa kyrko­böcker, mantals­längder och bo­upp­teck­ningar under tiden 1668–1772, samt råd­hus­rätts­proto­koll 1697–1710. Under arbetet har det blivit en Anarkiv-databas för Strängnäs stad med drygt 8 000 poster. Resultatet finns här på hemsidan i form av
a) ägarlängder på de 131 tomterna fördelade på stadsdelarna Västerviken, södra och norra sidan av Långgatan (nuv. Storgatan), Nabben, Munkbacken, Kungsberget, söder om kyrkan samt Skolbacken
b) register över olika yrkesgrupper
c) familjeregister


Torshälla

Gravering av Torshälla i Suecia antiqua et hodierna

Materialet i Tors­hälla omfattar tiden 1650–1750. Syftet med att kartlägga Tors­hälla är att hitta ånger­man­länningar i Tors­hälla. De hade kommit dit via fjärr­fisket och kallades ofta ”norr­länningar” i kyrko­böcker och mantals­längder i Tors­hälla. Hittills har tjugo från Nordingrå, en från Vibyggerå, en från Nätra, åtta från Arnäs inklusive nuv. Gideå, elva från Grundsunda och tio från Nordmaling hittats. Dessutom två från ”Ånger­man­land” och fem från ”Norrland”. Resultatet finns här på hemsidan i form av
a) ägarlängder
b) familjeregister