Ansedel ANSEDEL 101 Per Johansson *1710 Grundsunda

ANSEDEL 101 Per Johansson *1710 Grundsunda
101 Per Johansson 1710 Grundsunda Finna †1785-05-14 Umeå lands Håkmark Far: 99 Johan Persson Höök 1663 Grundsunda Mor: 98 Helena Eriksdotter *1692 Grundsunda Vigsel: 1710 Grundsunda ANTECKNING: Enligt mtl har Johan Höök och Dordea Eriksdotter inga barn. Enligt HFL Umeå är Per Johansson född 1708 eller 1710 och borde då vara son till Dordea eller Helena. Men det är osäkert om han är son till Dordea eller Helena, bör undersökas ytterligare Av DBG1709,21/11,§7 kan man dra den slutsatsen att Johan Höök och Dordea inte hade några barn, detta bör betyda att Per är född 1710. AGN1729,27/11,§8: Lars Olofsson, Nils Pärsson, Jon Erichsson och Pär Johansson ifrån Finna klaga att Skiede byemän sig tillägna och avbärga Slåtten på Risön, som efter Lantmätarens Välbem:te Nils Spoles Cartha opprättat år 1697 skall vara vid pass 160 famnar ifrån Skiede, men allenast 120 famnar ifrån Finna land och strand belägen, i vilket anseende de påstå, att berörde ö skall Finna by tillhöra. Häröver förklara sig Jon Östensson, Nils Nilsson, Johan Olofsson och Östen Östensson ifrån Skede, att deras företrädare på hemmanen av ålder och urminnes tider nyttjat och hävdat denna lilla Risö, vilket Finnaboerne tillstå sant vara, jämväl att varken deras förfäder eller de till denna dag sökt eller haft den ringaste nytta av berörde ö. Allt detta opplästes och vidkändes. Resolutio Alldenstund Finna byemän själva tillstått att Skiedeboerne hava urminnes hävd på ovannämnde Risö, fördenskull och i förmågo av 1. Cap: Jorda B: LL: samt Kongl. Förordningarne av den 2. maj 1673 och 21 juli 1677 dömes Skiedeboerne fria för Finna byemäns vidare talan på denna ö. AGN1731,22/2,§4: Tionderäknarna Nils Olofsson i Gimåt, Östen Olofsson i Västergissjö, Johan Eriksson i Ravesta, Anders Andersson i Jälta, Jon Isaksson i Bodum, Hindrik Johansson i Lannsjö, Johan Olofsson i Stenberg, Per Persson i Degerfälle, Erik Svensson på Norderön, Johan Olofsson i Afwa, ( Ava ) Per Johansson i Torrböle, Per Olofsson i Skademark, Olof Larsson i Husum, Mikael Persson i Banafjärd och Per Johansson i Finna, avlade deras Trohets- och Ämbets Ed, med fingrar å Bok, samt noga undervisades att samma Ed sig till efterlevnad och rättelse ställa. AGN1731,29/11,§30: Samma dag företrädde samtl. Jordäganderne uti Finna by, Lars Olofsson, Nils Pärsson , Jon Erichsson och Pär Johansson, som efter något tvistande angående deras notedrägt uti Tiärnwiken således därom överenskommo, att de hädanefter skola tillsamman draga noten både i berörde Tiärnwik och på andra ställen av deras ägor, att därmedelst kunna en jämlikhet träffa och ernå av den välsignelse Gud täckes dem förläna, vilken deras förening och samsättning de begära i Härads Rättens protocoll intagas måtte, och dem därav EXTRACTUM meddelas, som ock härmed skedde. AGN1731,29/11,§31: Jon Erichsson och Pär Johansson ifrån Finna klaga sig på någre ställen i åker och äng lida brist emot sina grannar Lars Olofsson och Nils Pärsson, anhållandes det Nämndemännen Mikael Jonsson i Bodom och Nils Olofsson i Ultrå må förordnas sådant att påse och rätta, samt dem emellan efter skatten dela, varmed Nils Pärsson och Lars Olofsson förklarade sig nögde. Alltså Resolverades, att förmälte Nämndemän kunna sådant verkställa, så lagandes att var och en njuter sin fyllnad efter skatten likmätigt 6 Cap: Byggninga B: LL: AGN1733,26/2,§17: Sd: Jon Ersson i Finna kla------gade att hans grannar Lars Olsson och Pär Johansson ej skola fullgjort Härads Rättens Resolution av den 1 december 1731 om delning i åker och äng dem emellan, i det de ej velat låta Tensvedjorne, när nämndemännen voro där att även svara de andre ägorne undergå laga skifte, vilket han nu därföre påstod böra ske. Lars Olsson och Pär Johansson sade sig intet kunna gå till delnings uti desse svedjor för ---- den först avrögt skogen och stängt----- ---ed, att han blir så god som ---- sådant skett, undan draga de ---- Härads Rättens Resol. att fullgöra --- Per Johansson , att Jon Ersson skall ---del, utav ett av honom utmed åkern --- upprögt åkerstycke, till 1 1/2 kannas ut(säde) --- för vilket uppröjande Per Johansson ----- raderade på Jon Erssons anpart 3 daler kmt. Jon Ersson påtog sig desse 3 daler kmt att betala---- sig skola, åt våren ej allenast stänga omkring sin svedja, utan ock densamma opprödja till grannarnes nöje, varefter han sedan förmodar att skifte får gå över allt uti svedjorne, det svaranderne ej bestridde, utan lämnade honom att när upprödningen skett få göra som han vill. Vidare besvärade Lars Olsson sig det Jon Ersson och Nils Jonsson icke lika som de andre hemma i åkern avrensat skogen på sine tegar, varav sädesväxten skall hindras, så anhöll Lars Olsson att bägge desse grannar måtte förpliktas till deras skyldighets fullgörande. Nils Jonsson var nu såsom ej rätteligen stämd borta, men Jon Ersson lovade sig skola med första göra sina tegar försvarl., att skogen ej skall skada Säden varken för den ena eller den andra. Mera var härvid intet till påminna. Resolution Eftersom Nils Persson ej bl --------, så kan väl Härads Rätten -------- som rörer samtelige grannarne---- icke tillgöra. Dock blir nu ----- vad de närvarande sig enskilt ---- så väl i det ena som det andra---- dem till rättelse och efterlevnad föreskriva. AGN1733,29/11,§21: Sd: Ehuruväl grannarne i Finna Nils Persson, Lars Olsson, Jon Ersson och Per Johansson till detta Ting mot varandra till d---r åtskillige stridigheter instämt, så hava, efter något samtal de likväl i vänlighet därom överenskommit och genom skrift förnämligast slutit, det skola de nästkommande vår, vill Gud, alla tillika uppsätta försvarliga hagar omkring deras --- och väg, så att den ena ej ---- eller man må lida genom den andras försummelse. Förpliktande sig där bredevid att å alla sidor efter denna dag leva som grannar ägna och böra uti enighet och sämja, ej skolande göra varandra något förnär, varken med dåd eller gärning, vid 100 dalers Smts av dem själva utsatt vite. Och alldenstund Parterne härmed förklarat sig å alla sidor nögde, ty bliver samma deras vänlige förening till den verkan som lag förmår av Härads Rätten gillad och stadfäst. AGN1737,14/3,§5: S.d. Efter stämning anförde Landsskrivaren Välbet:de Olof Westerberg emot Pär Johansson i Finna huruledes dess tjänstegosse Olof Johansson enl. Nils Pärssons i Finna givne attest den 12 mars 1737 varit födder Eriksmässetiden 1719, så att ehuruväl han således bort första gången mantalsskrivas vid 1735 års mantalsskrivning, så skall likväl sådant av Per Johansson enl uppvist mantalslängd blivit försummat, varföre påstås, att Pär Johansson därför lagligen plikta måtte. Pär Johansson förklarade sig härpå, huruledes vid 1735 års skrivning han skall frågat gossens moder om dess ålder, men av henne fått det till svars att gossen ej fyllt dess år, varföre Pär Johansson, som varit oviss om sonens ålder ej vidare skall därvid göra kunnat, utan litat åt den underrättelse han av modern skall erhållit. På tillfrågan svarade Pär Johansson att Olof Johanssons moder Helena Ersdotter nu för tiden uti Strängnäs vistande är. Resolutio Tingsrätten prövar skäligt att pålägga Pär Johansson i Finna att betala för dess tjänstegosse 1 års utlagor för det år 1735 då han första gången skrivas bort. Men för böter bliver han befriad efter han vad åldern beträffar ej annat kunnat än åtlita Olof Johanssons moders utlåtande och således ej kan befinnas härvid något uppsåteligen svara till dess undandöljande hava begått. Börandes han till Landsskriv. Westerberg uti rättegångskostnad och besvär 3 marker Smt betala. AGN1738,16/11,§6: S.d. Pär Johansson i Finna har till detta Ting instämma låtit Olof Johanssons änka hustru Lisa Ersdotter uti Skede att göra honom redo huru Pär Johanssons svärmoder, vilkens broder varit denne änkans man utbekommit dess föräldrars arv, samt i lika måtto visa redo huru dess svågrar utbekommit dess båtsmansstånd, eller ock betala desamma efter Olof Johanssons honom givne handskrift den 27 Maii1713 på 18 daler 27 öre kmt. Hustru Elisabetha Ersdotter sade sig om det omrörde arvet efter kärandens svärmoders föräldrar, som för 40 år sedan skola avledne vara ingen kunskap hava, som hon ej heller säger sig arvet --ta beskaffenheten av det fordrade båtsmansståndet, förmenandes sådant betalt vara, varandes i övrigt dess avledne mans sterbhus interessenter ej instämde, i anseende vartill Rätten dem ohörda sig i denna sak ej utlåta kan , varföre de till deras jämte hustru Lisas instämmande annat Ting utställes så framt förening ej träffas. AGN1739,19/2,§15: Pär Johansson i Finna har även detta Ting instämma låtit hustru Lisa Ersdotter i Skiede i samma sak som han vid tinget den 11 november 1738 emot henne påbegynt, påståendes att hon byteslängderne uppvisa måtte, och i det övriga bevisa huru arvet blivit betalt. Hustru Lisa inlämnade genom Länsman Sundgren en byteslängd av år 1697 på Johan Siuhlssons kvarlåtenskap, påståendes att vid förra Tingsdomen bibehållen varda, och alldenstund Pär Johansson till följe av densamma ej instämt hustru Lisas avledene mans arvingar, men icke desto mindre henne med onödig rättegång besvärat, fördenskull bör han för sådant henne med 1 1/2 daler Smt vedergälla och lika fullt låta Rättens förra Resolution sig till rättelse tjäna så framt han åstundar att saken vidare skall till avgörande företagas. AGN1740,6/3,§10: Pär Johansson i Håkmark och Umeå socken, som tillförne bott uti Finna genom Pär Ersson uti Ällön påyrkade efter stämning slut uti saken emot hustru Lisa Ersdotter uti Skiede, som han den 17 November 1738 begynt och d. - febr. 1739 fullföjt angående att efter dess svärmoders föräldrar, vilka varit hustru Lisas svärföräldrar, och varom berörde Tings protocoller handla månde, till vilken ända han efter sistberörde Tings protocoll och utslag även instämma låtit dess avledne mans arvingar Johan Olofsson i Skiede samt Erik Olofsson i Banafiäl, påståendes att till arvet förhulpen varda. Svaranderna genom Länsman Sundgren påstodo sig intet arv vara skyldiga, samt att käranden måtte visa i vad det skall bestå. Skolande i övrigt ingen fo--- härom ej heller hava skett förrän nu 38 år åtminstone efteråt, varföre påstås att käromålet upphävas måtte. Svaranden frågades om härom någon påminnelse skett till det förmente arvets utbekommande inom 20 år? Sv att han det eej påstå kan elller säger han sig annat skäl till detta sitt käromål hava, än det han sig tagit i anledning av hustru Lisa yttrande för 2 år sedan vid arvskiftet efter dess man, vilket så vara skall, att hon då skall omtalt det mestadelen vore betalt, men något stode ännu inne, vilket sedan det uppläst var Rätten i övervägande tog prövande skäligt kärandens talan i detta mål att upphäva, efter han ej kan visa, att han dess förmente arv innan 20 år utfordrat, och Rätten hustru Lisas utlåtelse vid arvskiftet efter dess man för något laga skäl till kärandens talans bestyrkande ej anse kan enl 9 Cap: hand och 15 Cap: Ärvda B: Börandes i expenser till svaranderna 2 daler Smt erlägga. AGN1740,6/3,§64: S.d. Pär Johansson i Finna erhölt första uppbudet å hemmanet 5 sel jord Nr 1 i Finna, som han för 100 daler i besittningsrätt och 700 daler för förbättringarne, av brodren Olof Johansson sig tillhandlat enl. köpeskrift d. 21 februari 1739. AGN1740,27/11,§38: S.d. Som Pär Johansson i Finna medelst skrift av den 21 februari 1739 styrker det han av brodern Olof Johansson för 100 daler besittningsrätt och 100 daler för förbättringarne sig tillhandlat besittningen å 5 sel jord nr 1 i Finna, alltså blev honom härmedelst därå andra uppbudet beviljat. AGN1740,7/3,§64: Per Johansson U1G på hemman 5 seland,nr 1 Finna som han för 100 kmt i besittningsrätt och 100 daler i förbättringar av brodern Olof Johansson sig tillhandlat enligt köpeskrivning den 21 februari 1739. AGN1741,23/2,§37: S.d. Som Pär Johansson i Finna med köpeskrift av den 21 februari 1739 bevisar det han av brodern Olof Johansson för 100daler Besittningsrätt och 100 daler kmt för förbättringarna sig tillhandlat besittningen å 5 seland jord nr 1 i Finna, så blev honom härmedelst därå tredje uppbudet beviljat. AGN1747,6/3,§9: S.d. Anhölt Olof Johansson i Finna om Tings Rättens fastebrev å hemmanet 5 seland jord Nr 1 i Finna, som han för Ett hundrade daler kmt Besittningrätt och Etthundrade daler dito mynt för förbättringarna av brodern Pär Johansson sig tillhandlat enligt köpeskrift av den 21 februari 1739. Vilket Rätten övervägade och fant att Olof Johansson å bemälte hemman erhållit trenne oklandrade uppbud d. 6 mars och 27 november 1740 samt 23 februarii 1741. Och blev alltså i följe därav förenämnde hemman nr 1 5 sel jord i Finna Olof Johansson och dess efterkommande tilldömt att nu och framgent okvalt nyttja och besitta enl. 1: och 4: Cap: Jorda Bl:
Anarkiv 8.0 2018-05-04

Lars Olofsson, Nils Pärsson, Jon Erichsson och Pär Johansson ifrån Finna klaga att Skiede byemän sig tillägna och avbärga Slåtten på Risön, som efter Lantmätarens Välbem:te Nils Spoles Cartha opprättat år 1697 skall vara vid pass 160 famnar ifrån Skiede, men allenast 120 famnar ifrån Finna land och strand belägen, i vilket anseende de påstå, att berörde ö skall Finna by tillhöra. Häröver förklara sig Jon Östensson, Nils Nilsson, Johan Olofsson och Östen Östensson ifrån Skede, att deras företrädare på hemmanen av ålder och urminnes tider nyttjat och hävdat denna lilla Risö, vilket Finnaboerne tillstå sant vara, jämväl att varken deras förfäder eller de till denna dag sökt eller haft den ringaste nytta av berörde ö. Allt detta opplästes och vidkändes.

Alldenstund Finna byemän själva tillstått att Skiedeboerne hava urminnes hävd på ovannämnde Risö, fördenskull och i förmågo av 1. Cap: Jorda B: LL: samt Kongl. Förordningarne av den 2. maj 1673 och 21 juli 1677 dömes Skiedeboerne fria för Finna byemäns vidare talan på denna ö.

Tionderäknarna Nils Olofsson i Gimåt, Östen Olofsson i Västergissjö, Johan Eriksson i Ravesta, Anders Andersson i Jälta, Jon Isaksson i Bodum, Hindrik Johansson i Lannsjö, Johan Olofsson i Stenberg, Per Persson i Degerfälle, Erik Svensson på Norderön, Johan Olofsson i Afwa, ( Ava ) Per Johansson i Torrböle, Per Olofsson i Skademark, Olof Larsson i Husum, Mikael Persson i Banafjärd och Per Johansson i Finna, avlade deras Trohets- och Ämbets Ed, med fingrar å Bok, samt noga undervisades att samma Ed sig till efterlevnad och rättelse ställa.

Samma dag företrädde samtl. Jordäganderne uti Finna by, Lars Olofsson, Nils Pärsson , Jon Erichsson och Pär Johansson, som efter något tvistande angående deras notedrägt uti Tiärnwiken således därom överenskommo, att de hädanefter skola tillsamman draga noten både i berörde Tiärnwik och på andra ställen av deras ägor, att därmedelst kunna en jämlikhet träffa och ernå av den välsignelse Gud täckes dem förläna, vilken deras förening och samsättning de begära i Härads Rättens protocoll intagas måtte, och dem därav EXTRACTUM meddelas, som ock härmed skedde.

Jon Erichsson och Pär Johansson ifrån Finna klaga sig på någre ställen i åker och äng lida brist emot sina grannar Lars Olofsson och Nils Pärsson, anhållandes det Nämndemännen Mikael Jonsson i Bodom och Nils Olofsson i Ultrå må förordnas sådant att påse och rätta, samt dem emellan efter skatten dela, varmed Nils Pärsson och Lars Olofsson förklarade sig nögde. Alltså Resolverades, att förmälte Nämndemän kunna sådant verkställa, så lagandes att var och en njuter sin fyllnad efter skatten likmätigt 6 Cap: Byggninga B: LL:

Sd: Jon Ersson i Finna kla------gade att hans grannar Lars Olsson och Pär Johansson ej skola fullgjort Härads Rättens Resolution av den 1 december 1731 om delning i åker och äng dem emellan, i det de ej velat låta Tensvedjorne, när nämndemännen voro där att även svara de andre ägorne undergå laga skifte, vilket han nu därföre påstod böra ske.

Lars Olsson och Pär Johansson sade sig intet kunna gå till delnings uti desse svedjor för ---- den först avrögt skogen och stängt----- ---ed, att han blir så god som ---- sådant skett, undan draga de ---- Härads Rättens Resol. att fullgöra --- Per Johansson , att Jon Ersson skall ---del, utav ett av honom utmed åkern --- upprögt åkerstycke, till 1 1/2 kannas ut(säde) --- för vilket uppröjande Per Johansson ----- raderade på Jon Erssons anpart 3 daler kmt. Jon Ersson påtog sig desse 3 daler kmt att betala---- sig skola, åt våren ej allenast stänga omkring sin svedja, utan ock densamma opprödja till grannarnes nöje, varefter han sedan förmodar att skifte får gå över allt uti svedjorne, det svaranderne ej bestridde, utan lämnade honom att när upprödningen skett få göra som han vill.

Vidare besvärade Lars Olsson sig det Jon Ersson och Nils Jonsson icke lika som de andre hemma i åkern avrensat skogen på sine tegar, varav sädesväxten skall hindras, så anhöll Lars Olsson att bägge desse grannar måtte förpliktas till deras skyldighets fullgörande.

Nils Jonsson var nu såsom ej rätteligen stämd borta, men Jon Ersson lovade sig skola med första göra sina tegar försvarl., att skogen ej skall skada Säden varken för den ena eller den andra. Mera var härvid intet till påminna.

Eftersom Nils Persson ej bl --------, så kan väl Härads Rätten -------- som rörer samtelige grannarne---- icke tillgöra. Dock blir nu ----- vad de närvarande sig enskilt ---- så väl i det ena som det andra---- dem till rättelse och efterlevnad föreskriva.

Sd: Ehuruväl grannarne i Finna Nils Persson, Lars Olsson, Jon Ersson och Per Johansson till detta Ting mot varandra till d---r åtskillige stridigheter instämt, så hava, efter något samtal de likväl i vänlighet därom överenskommit och genom skrift förnämligast slutit, det skola de nästkommande vår, vill Gud, alla tillika uppsätta försvarliga hagar omkring deras --- och väg, så att den ena ej ---- eller man må lida genom den andras försummelse. Förpliktande sig där bredevid att å alla sidor efter denna dag leva som grannar ägna och böra uti enighet och sämja, ej skolande göra varandra något förnär, varken med dåd eller gärning, vid 100 dalers Smts av dem själva utsatt vite.

S.d. Efter stämning anförde Landsskrivaren Välbet:de Olof Westerberg emot Pär Johansson i Finna huruledes dess tjänstegosse Olof Johansson enl. Nils Pärssons i Finna givne attest den 12 mars 1737 varit födder Eriksmässetiden 1719, så att ehuruväl han således bort första gången mantalsskrivas vid 1735 års mantalsskrivning, så skall likväl sådant av Per Johansson enl uppvist mantalslängd blivit försummat, varföre påstås, att Pär Johansson därför lagligen plikta måtte. Pär Johansson förklarade sig härpå, huruledes vid 1735 års skrivning han skall frågat gossens moder om dess ålder, men av henne fått det till svars att gossen ej fyllt dess år, varföre Pär Johansson, som varit oviss om sonens ålder ej vidare skall därvid göra kunnat, utan litat åt den underrättelse han av modern skall erhållit. På tillfrågan svarade Pär Johansson att Olof Johanssons moder Helena Ersdotter nu för tiden uti Strängnäs vistande är.

Tingsrätten prövar skäligt att pålägga Pär Johansson i Finna att betala för dess tjänstegosse 1 års utlagor för det år 1735 då han första gången skrivas bort. Men för böter bliver han befriad efter han vad åldern beträffar ej annat kunnat än åtlita Olof Johanssons moders utlåtande och således ej kan befinnas härvid något uppsåteligen svara till dess undandöljande hava begått. Börandes han till Landsskriv. Westerberg uti rättegångskostnad och besvär 3 marker Smt betala.

S.d. Pär Johansson i Finna har till detta Ting instämma låtit Olof Johanssons änka hustru Lisa Ersdotter uti Skede att göra honom redo huru Pär Johanssons svärmoder, vilkens broder varit denne änkans man utbekommit dess föräldrars arv, samt i lika måtto visa redo huru dess svågrar utbekommit dess båtsmansstånd, eller ock betala desamma efter Olof Johanssons honom givne handskrift den 27 Maii1713 på 18 daler 27 öre kmt.

Hustru Elisabetha Ersdotter sade sig om det omrörde arvet efter kärandens svärmoders föräldrar, som för 40 år sedan skola avledne vara ingen kunskap hava, som hon ej heller säger sig arvet --ta beskaffenheten av det fordrade båtsmansståndet, förmenandes sådant betalt vara, varandes i övrigt dess avledne mans sterbhus interessenter ej instämde, i anseende vartill Rätten dem ohörda sig i denna sak ej utlåta kan , varföre de till deras jämte hustru Lisas instämmande annat Ting utställes så framt förening ej träffas.

Pär Johansson i Finna har även detta Ting instämma låtit hustru Lisa Ersdotter i Skiede i samma sak som han vid tinget den 11 november 1738 emot henne påbegynt, påståendes att hon byteslängderne uppvisa måtte, och i det övriga bevisa huru arvet blivit betalt. Hustru Lisa inlämnade genom Länsman Sundgren en byteslängd av år 1697 på Johan Siuhlssons kvarlåtenskap, påståendes att vid förra Tingsdomen bibehållen varda, och alldenstund Pär Johansson till följe av densamma ej instämt hustru Lisas avledene mans arvingar, men icke desto mindre henne med onödig rättegång besvärat, fördenskull bör han för sådant henne med 1 1/2 daler Smt vedergälla och lika fullt låta Rättens förra Resolution sig till rättelse tjäna så framt han åstundar att saken vidare skall till avgörande företagas.

Pär Johansson i Håkmark och Umeå socken, som tillförne bott uti Finna genom Pär Ersson uti Ällön påyrkade efter stämning slut uti saken emot hustru Lisa Ersdotter uti Skiede, som han den 17 November 1738 begynt och d. - febr. 1739 fullföjt angående att efter dess svärmoders föräldrar, vilka varit hustru Lisas svärföräldrar, och varom berörde Tings protocoller handla månde, till vilken ända han efter sistberörde Tings protocoll och utslag även instämma låtit dess avledne mans arvingar Johan Olofsson i Skiede samt Erik Olofsson i Banafiäl, påståendes att till arvet förhulpen varda.

Svaranderna genom Länsman Sundgren påstodo sig intet arv vara skyldiga, samt att käranden måtte visa i vad det skall bestå. Skolande i övrigt ingen fo--- härom ej heller hava skett förrän nu 38 år åtminstone efteråt, varföre påstås att käromålet upphävas måtte.

Svaranden frågades om härom någon påminnelse skett till det förmente arvets utbekommande inom 20 år? Sv att han det eej påstå kan elller säger han sig annat skäl till detta sitt käromål hava, än det han sig tagit i anledning av hustru Lisa yttrande för 2 år sedan vid arvskiftet efter dess man, vilket så vara skall, att hon då skall omtalt det mestadelen vore betalt, men något stode ännu inne, vilket sedan det uppläst var Rätten i övervägande tog prövande skäligt kärandens talan i detta mål att upphäva, efter han ej kan visa, att han dess förmente arv innan 20 år utfordrat, och Rätten hustru Lisas utlåtelse vid arvskiftet efter dess man för något laga skäl till kärandens talans bestyrkande ej anse kan enl 9 Cap: hand och 15 Cap: Ärvda B: Börandes i expenser till svaranderna 2 daler Smt erlägga.

S.d. Pär Johansson i Finna erhölt första uppbudet å hemmanet 5 sel jord Nr 1 i Finna, som han för 100 daler i besittningsrätt och 700 daler för förbättringarne, av brodren Olof Johansson sig tillhandlat enl. köpeskrift d. 21 februari 1739.

S.d. Som Pär Johansson i Finna medelst skrift av den 21 februari 1739 styrker det han av brodern Olof Johansson för 100 daler besittningsrätt och 100 daler för förbättringarne sig tillhandlat besittningen å 5 sel jord nr 1 i Finna, alltså blev honom härmedelst därå andra uppbudet beviljat.

Per Johansson U1G på hemman 5 seland,nr 1 Finna som han för 100 kmt i besittningsrätt och 100 daler i förbättringar av brodern Olof Johansson sig tillhandlat enligt köpeskrivning den 21 februari 1739.

S.d. Som Pär Johansson i Finna med köpeskrift av den 21 februari 1739 bevisar det han av brodern Olof Johansson för 100daler Besittningsrätt och 100 daler kmt för förbättringarna sig tillhandlat besittningen å 5 seland jord nr 1 i Finna, så blev honom härmedelst därå tredje uppbudet beviljat.

S.d. Anhölt Olof Johansson i Finna om Tings Rättens fastebrev å hemmanet 5 seland jord Nr 1 i Finna, som han för Ett hundrade daler kmt Besittningrätt och Etthundrade daler dito mynt för förbättringarna av brodern Pär Johansson sig tillhandlat enligt köpeskrift av den 21 februari 1739. Vilket Rätten övervägade och fant att Olof Johansson å bemälte hemman erhållit trenne oklandrade uppbud d. 6 mars och 27 november 1740 samt 23 februarii 1741. Och blev alltså i följe därav förenämnde hemman nr 1 5 sel jord i Finna Olof Johansson och dess efterkommande tilldömt att nu och framgent okvalt nyttja och besitta enl. 1: och 4: Cap: Jorda Bl: